Sandsurf på Cerro Negro - Nicaragua

I sista minuten som vanligt och en biljakt senare, genom de trånga fullpackade gatorna i Leon, kunde vi springa ikapp jeepen som skulle ta oss upp till Cerro Negro. Bra start på ett äventyr! Jeepturen tog drygt en timme och vi stannade på parkeringen där allt gult är gulare, allt blått blåare och allt grönt grönare.

Alla fick var sin sandboard och ryggsäck med skyddsutrustning som behövs och så började vi toppbestigningen.

Känslan är densamma som för toppturer i fjällen förutom en svag doft av svavel ur de rykande och fortfarande aktiva kratrarna.

Och med den klarblåa himlen kunde jag inte låta bli att ta några fantastiska bilder och resten av gruppen började också stå på händer och stelheten släppte lite eftersom vi blev "The weirdos". Man lever ju bara en gång.

Väl uppe på toppen hade vi utsikt över hela vulkanområdet och vi bytte om till matchande jätteoveraller, handskar och skyddsglasögon. 

Vi fick instruktioner om att sitta längst bak på brädan, hålla i snöret, luta bakåt för att det ska gå snabbare och sätta i fötterna för att bromsa eller stanna. Och så ger vi oss iväg en och en i solnedgången.

Vulkanen har 45 graders lutning så man kan åka upp till 70 km/h. Det går först lite trögt men bara man sitter långt bak och har fötterna så nära rumpan som möjligt går det utav bara he****e. Väl nere började vi vandra mot jeepen igen och eftersom jag alltid har en trådlös högtalare och telefon med avslutade "The weirdos" den stjärnklara kvällen i ökenlandet med lite dans till Manu Chaos "Me Gusta Tu" ❤