söndag 27 september 2015

Äntligen fick jag se en "Arrivada" - en ankomst av havssköldpaddor!

En dröm som går i uppfyllelse och en bock på min Bucket list! 💙
Jag har besökt Costa Rica sju gånger och äntligen var turen på min sida. I september och oktober, som är Costa Ricas regnperiod och "vinter" då temperaturen kan sjunka till 25 grader vid kusten är det tid för "Arrivadas", arrrival eller ankomst. Senast det var en Arrivada, dvs vid fullmånen i mitten av september så postade några på FB att det var dags, resultatet blev en naturkatastrof. 2000 personer, både inhemska och utländska turister invaderade stranden och de tusental sköldpaddor som skulle upp för att lägga ägg vände i vattenbrynet av allt liv. Den här gången skyddades stranden av både rangers och polis som spärrade av den största delen av stranden.
En Arrivada är när sköldpaddor går upp på land och lägger ägg. Här pratar man om hur stor den var och hur många sköldpaddor som gick upp på land för att lägga ägg. Vi fick en förvarning att det var dags och för ovanlighetens skull började den precis innan solen skulle gå ner och innan det började ösregna. Anledningen till att sköldpaddorna lägger äggen under regnperioden är för att stranden hålls lagom tempererad i 45-50 dagar till kläckning. Vi köper biljetter in till naturreservatet och efter förra fadäsen måste man gå med en guide och får Max 30 minuter på stranden då man väntar många besökare. Guiderna är engelsktalande och det kostar 8 dollar för utlänningar och 6 för Costaricaner. Vi följer guiden och det första man ser är säckar med sköldpaddeägg?!?
På stranden kommer en rad människor bärande på sköldpaddeägg i stora påsar och en folkmassa sitter och tvättar ägg och lägger i påsar?!? WTF!!!
Guiden ser min förvåning och att jag förmodligen grimaserar. Det är inte så illa som det ser ut blir jag förklarad för, byborna har tillstånd att första 36 timmarna gräva upp ägg, tvätta och sälja som de alltid gjort. Jag kommer snart till anledningen till att det inte är så farligt. Vi börjar gå på stranden och guiden ber oss att alltid gå bakom dom, då störs de inte lika mycket. Den första dyker upp och sedan ser man fler och fler som tagit sig upp till den lösa sanden där de kan börja gräva med sina bakben. Vi följer en hona och ser hur hon kämpar. Honorna går upp då det är högvatten eftersom de har kortare bit att krypa på stranden då.
De gräver en ca 40 cm djup grop och det tar sin lilla tid. Eftersom Arrivadas började natten tidigare så är det redan ägg i sanden, ÖVERALLT!!
Det flyger ägg upp ur gropen då honan gräver och på sidorna sitter gamarna och mumsar sig mätta. Sanden som normalt är ganska svart är vitmelerad under en arrivada, så mycket äggskal är det som ligger på stranden.
En hona lägger 80-100 ägg och kan komma tillbaka tre gånger per år till samma strand. Totalt räknar man med att det är 200 000 sköldpaddor som kommer upp och lägger sina ägg här under en ankomst. Den här stranden har den näst största ankomsten av Tortuga Lora, eller Olive Ridley Sea Turtle i världen. Ca 90 % av äggen förstörs varje natt då nya gropar grävs och nya ägg läggs. En arrivada håller normalt på i fem dagar så de första 36 timmarna är inte kritiska på något sätt för att sköldpaddorna ska hotas eller minska i antal. Guiden berättar att antalet sköldpaddor varit stabilt de senaste 15 åren.
Vi går vidare till den delen som är avspärrad av rangers och där kryper tusentals upp ur vattnet och jag kan bara stå där ett tag för att förundras hur det här urtidsdjuret hittar till samma strand och gör det i sån massvandring som det är. Solen går ner och numera får varje besökare bara vistas där 30 minuter så det är dags att gå tillbaka.
De ser så klumpiga ut på land jämfört med de jag sett då jag snorklat. Hela proceduren tar ca en timme och de har nerförsbacke sista biten så det går undan på vägen mot vattnet.
Vi skyndar tillbaka och med dessa mängder av sköldpaddor går det inte längre att hålla sig bakom dom då Arrivadan för den här kvällen bara har börjat! Älskade det!!
Önskar bara att jag fick vara med om en "kläckning" också då de små sköldpaddorna ska ta sig ner till vattnet utan att bli uppätna av gamar och hundar. Byborna och volontärer jobbar dygnet runt just för att så många som möjligt ska klara sig. Efter 15 års ålder kommer de förhoppningsvis tillbaka för att lägga ägg igen och man beräknar att de som är uppe på stranden är 60-80 år. Om jag avslutade kvällen hos vänner som bjöd på en sköldpaddeäggshot, kanske det.....