Illusionen Terelj nationalpark - Mongoliet

Vackra vyer, grönt så långt ögat når med skog och stenformationer på topparna. I dalarna ligger gercampingarna och inklämda mitt i allt finns nomadfamiljernas gers och överallt går hjordar med hästar, kor, jakar, får och getter. Men om man tittar närmare.......

Terelj ligger bara en timmes bilfärd från huvudstaden Ulaanbator och är den absolut mest turistiska nationalparken. Det man inte ser på långt håll i Terelj är allt skräp som ligger kastat överallt, plastpåsar, PET flaskor, burkar och glasflaskor i mängder även på de vackraste platserna. I Sverige skulle vi inte rida över allt glassplitter som finns men här i Mongoliet säger de att hovarna är så kraftiga att de inte tar skada. 

I Mongoliet finns en typ av allemansrätt som gör att alla har rätt att köra och bo vart som helst i sina gers och även som tältande turist. Mongoliet under juli och framförallt vid Naadam, deras fem dagar långa helg gör att många Mongoler åker ut och tältar. De tar sin bil och kör över de gröna slätterna hur som helst, var som helst och efteråt lämnar de allt skräp som genererats under en hel helg. 

Det är inte tillåtet att lämna skräp men alla gör det, de förstår inte hur länge det kommer att ligga kvar i naturen, allt man tidigare använt har alltid försvunnit till nästa år säger guiden. Nu växer glasbergen och plasthögarna överallt i nationalparken. Jag ville inte ta bilder på det värsta men hästarna står på krossat glas, till höger och vänster av bilden ligger högar med hushållssopor och familjerna badar i floden med skräpet liggandes på stranden. Det är en nationalpark som tyvärr knappast kommer att vara värd att besöka om några år om man fortsätter att göra som man gör. Hästarna är inte vana vid plasten som flyger omkring överallt och som de ibland trampar på så de ryggar ofta till och hoppar åt sidan även på de mest öde platserna. Som besökare genererar man också skräp men jag försöker äta det de äter, dricker varm vatten till måltiderna för att förbruka så lite plast, glas och metall ute i en nationalpark. Jag har med en egen soppåse för allt skräp jag genererar under en resa i en nationalpark och lämnar allt i Ulaanbator där det ändå förmodligen hamnar  en deponi.

Vet inte hur man ska besöka ett sånt här land för att må riktigt bra. Vi åkte inte in i nationalparken tills vägen tar slut så jag hoppas att det finns orörda platser att rida på även i framtiden men med tanke på de jättejeeparna som kör omkring i staden så lär det ju bara bli mer och mer bilkörning hur som helst om Mongoliet inte gör något. Tyvärr är landet så korrupt och med mutor kan man både köpa vackra platser och komma undan med det mesta. Mongoliet är det svåraste landet jag besökt som turist för att ha den där måbrakänslan i magen.