Mitt hjärta ler även då jag gråter - Nicaragua 💙

Alla minnen, korta förälskelser i platser människor och upplevelser gör ibland att jag tror hjärtat ska explodera och jag gråter varje gång jag säger hej då.

Nicaragua, landet där blått är blåare, grönt grönare och kärleken varmare.  Träffar så många människor då jag reser och i Nicaragua började resan med B, miljöingenjören och ägaren av det första Hostelet vi bodde på, hans syster F, arkitekten som jobbar som arkeolog i Mexico, som vi träffar i bergen på fest.

M, Nicaraguas bästa trummis, hippie och Eco odlare som vi träffar första kvällen och blir bjudna på fest i bergen av. 

F, DJ med eget radioprogram i Managua, en kopia av Timbuktu men med rullad mustasch. Italienaren som tältar i djungeln och som körde sin vespa upp i bergen på vägar med meterdjupa däckspår. Don Chico, 74 årige guiden på Eco cooperativet i nationalparken som är sjukt vältränad och lätt klättrade uppför lianer.

C som vill bygga upp, förvalta och öka medvetenheten om indianerna som bott i närheten av vulkanerna där jag träffade charmigaste hjärtat.

Vår bil som vi döpte till Titanium då hon tog sig fram på vägar med meterdjupa däckspår och gegga, egentligen bara för jeepar.

Vännerna, designern, kirurgstudenten, affärsutvecklaren, researrangören och aussien/piraten som kommer finnas där för alltid och jag kommer alltid att vara hon med största leendet i hela Nicaragua.

Det är genom dessa ögon vi har fått se Nicaragua, en magiker, charmör och ståupp komiker som älskar sitt land och ville visa oss allt vackert inklusive de bästa klubbarna under nyårshelgen. 

Kommer aldrig att glömma varje gång vi lämnades ensamma i någon stad, "kom ihåg att ljuset är er vän och mörkret är er fiende", som betyder gå på upplysta vägar med mycket folk och för mig gäller det även i livet. Mitt hjärta ler varje gång jag reser även om jag gråter vid avsked, det är bara ett tecken på att jag träffat rätt personer. "Our hearts are just very, very old friends" 💙💙💙💙💙💙💙

No saints in San Juan del Sur - Nicaragua

Partystället av alla partyställen i Nicaragua, båtar och festande personer överallt och DEN solnedgången.

Vår resa avslutas med att vi bor tre dagar tillsammans med guidens närmaste vänner från Managua som firar nyår i San Juan del Sur. Vi träffas på en stranbar på nyårsafton efter solnedgången och de funderar på vilken klubb som passar bäst för kvällen. Klubbarna kostar 40-80 dollar och då är det öppen bar. Vi väljer the doc, stället med bäst utsikt över hela San Juan del Surs fyrverkerier. 

Jag glömmer plocka ur kameran ur min väska och svär då jag går genom mörka gränder där rånrisken är stor. Vi lovar varandra att ingen lämnar klubben ensam eller med några andra. På tolvslaget kommer jag på att jag har kameran i väskan så jag börjar dokumentera festandet :P

Resevännen N som förälskat sig i guiden, börjar en ny resa som kan sluta hur som helst. Lever man som vi gör spelar det inte så stor roll vart man bor i världen. Guidens nyårslöfte att flytta hemifrån och N:s att säga upp sig från sitt jobb i Kanada och volontära i Costa Rica eller Nicaragua diskuterades långt innan och blir intressant att följa. ❤

Kvällens huvudbonad blir en bygghjälm och jag träffar Aussien, Jack "The Pirat" Sparrow. 

Det går trumtåg genom lokalen, betonggolvet har ett lager av drinkar, is och det är en riktig Nicafest. Eftersom vi träffat många av guidens vänner är det alltid någon som man känner igen på dansgolven och efter kl 4 går vi vidare till till två andra klubbar som stänger då gästerna går hem. 

Hela gänget avslutar med frukost långt efter soluppgången. 2013 började på inkaleden, en stjärnklar natt i tält och 2014 börjar med strandliv Nicaragua. 

Huset och utegården börjar fyllas av nyvaket folk från de överfulla rummen vi bor i. Det är nästintill omöjligt att få rum här över nyår så det är ett "crackhole" som vi bor i, rum bara med sängar och en fläkt, toalett och dusch på gården för alla. Jag bor hellre med trevligt sällskap såhär än på ett fint hotell, sjukt varma trevliga vänner med galet mycket energi. Vi bor centralt 200 m från Iguana bar den populäraste baren längs stranden och vi chillaxar som vår guide alltid säger. Solnedgången är vid 5 så vi fyller bilarna och kraschar ett poolparty uppe längs bergsluttningen. 

Guiden A och vännerna känner alla här, "Nicaragua är ett litet land", säger A och ler brett men är distraherad av N....;)

Detta är "företaget", chefen G och Guiden A, som vi anlitade för en 14 dagars rundresa som blev så mycket mer än en rundresa! ❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤

Vi åker ner till stranden igen, äter middag och börjar vår barrunda. 

På festerna beställer man in is, flaskor med 7-årig rom, vatten och glas.

Kvällens barnota slutar på 1000 Cordobas, ca 300 kr för hela gängets festande en hel kväll på klubben som räknas som nr 3 i hela Nicaragua.

Flera av vännerna frågar "Why are you smiling", "I am born this way" är mitt svar och får repliken "You have the biggest smile in Nicaragua". Jag är huvudet längre än de söta Nicatjejerna vi är med och min gangsterhatt går runt i gänget, foton tas och leendet ligger ute på FB men vad gör det i Nicaragua....;) ❤

With love from Nicaragua! ❤

I djungeln längs Rio San Juan - Nicaragua

Vi lämnar bilen på en säker parkering i San Juan och tar först en båttur ut till fågelskyddsområde och ögruppen Solentiname i Nicaraguasjön.

Området till gränsen till Costa Rica är viktigt och bevakat av militärer även om Costa Rica inte har någon arme. Vi måste ange passnummer för att åka båt i området. Vi kommer ut till ett fågelreservat Zapatero där flamingos har sina bon, pelikaner och hägrar.

På huvudön finns fåglar som gör hängande bon där hanfåglarna ruvar för de gillar att vagga ungarna enligt guiden...;P

På huvudön visas vi runt, äter nyfångad fisk innan vi åker tillbaka till San Juan för att ta en flodbåt till El Castillo, där de riktiga Pirates of the Caribbean härjat. På botten i Rio San Juan kan man hitta massor med glasflaskor från de olika skeppen, porslin och vraken är kända dykobjekt för barnen i byn.

På kvällen åker vi ut på floden på alligatorspaning, vi ser flera alligatorer, den största över 2 meter. De är ganska lätta att se med strålkastare då deras ögon lyser som två röda prickar. Vår guide styr mot vassen och sträcker sig efter något på ett blad, det är den typen av ödla som ser ut som en drake och kan springa på vattnet.

Vi bor med utsikt över en liten kanal och nedanför restaurangfönstret ligger en alligator, det är husdjuret på vårt Hostel.

Vi äter en tidig frukost och ger oss iväg till ett naturreservat längs gränsen till Costa Rica. Det är militärer överallt där vi kliver iland och det första trädet innhåller de två mest giftiga grodorna som finns, de är två cm stora, den röd/blå hinner jag inte fota men den grön/svarta sitter stilla någon sekund.

Innan vi ger oss in i djungeln lovar vi guiden att inte ta i någonting. Vi ger oss in i djungeln och det finns 10 miljoner myranledningar att ha stövlar på djungelturen.....: )

Howler monkeys skriker till och vi ser även spider monkeys med ungar som äter uppe i trädtopparna ovanför oss. Det första vi tittar på är bullets ants, ca 3-4 cm som bits, ger smärta i hela kroppen och kan ge hallucinationer.

Vi ser massor med träd, smakar på växter, tittar på insekter och lyssnar på fåglar och vi ser ovanligt mycket djur på turen. På vägen tillbaka stannar vi vid ett litet mindre biflöde där vi badar, tvättar stövlar kläder och oss själva. Kvällen avslutas på partygatan i byn utan vägar och det som händer i djungeln stannar i djungeln om det innehåller mycket av ingredienserna salsa och rom :P

Ometepe - Nicaragua

Jag fascineras av vulkaner och skulle gärna bestigit Ometepe men det tar 10-12 timmar och vi är bara där en natt. Färjan över från Rivas tar ca en timme och utsikten är otroligt vacker.

Ometepe är en aktiv vulkan med en liten mössa av moln och är utsikten var man än är på ön. Vi tar det lugnt, åker till ett litet naturreservat, Charco Verde.

Hela ön och området innehåller lång historia om hur man dyrkat gudarna. På vägen ut från reservatet möter vi Bill Clinton med familj. Vi åker vidare till den kalla mineralvattenpoolen som finns på ön och ovanför oss har vi självklart Howler monkeys som äter löv.

Det finns två val i baren, "coco" eller "coco loco", vår guide kommer med den andra sorten....;P

Kvällen och solnedgången spenderar vi på hotellets strand, himlen är stjärnklar och självklart skrämmer några får nästan ihjäl oss i mörkret då de kommer smygandes bland buskarna. Nyårsafton börjar vi med att bada och chillaxa på stranden innan det stora sjöslaget i San Juan Del Sur där vi bor i ett hus med guidens alla vänner....; )

I indianernas spår i Nicaragua

Ännu en dag av utforskande av Nicaragua och denna gången en ö som egentligen är en gammal vulkankrater i Nicaraguasjön, La Zapatera. Vi blir upphämtade i en jeep där hälften sitter uppe på flaket i 1,5 timme. Kanske inte så smart men man känner lukter, ser mer och upplevelsen i naturen blir starkare.

Vid stranden väntar en båt som tar oss ut till ännu en del av paradiset med vy över Mombachavulkanen.

Vi åker ut till en ö med Centralamerikas största petroglyfer, en isolerad ö där ursprungsbefolkningen bott, gudar dyrkats och unga flickor offrats till gudarna.

I början på 1900-talet köptes öarna av rika godsägare som startade jordbruk och odlingar. Under reformen 1984 återtogs stora arealer och gavs tillbaka till ursprungsbefolkningen så nu har öarna delat ägarskap. Vi registreras oss i en liten minilivs där det allra nödvändigaste finns för öborna. Det finns ingen el men solpaneler finns på taket. Innan vi börjar gå testar vi öbornas sätt att klättra upp för att hämta kokosnötter. : )

Vi beger oss upp på högsta punkten på ön som är en svart vulkanisk yta fylld med petroglyfer. Guiden häller vatten i några av dem för att vi tydligare ska se mönstren som tex aporna på bilden. 

Vid några av petroglyferna finns djupa skålar där hjärtat av de offrade djuren eller unga flickorna lades. Det finns en ganska stor shamanpetroglyf som visar giftemål med en liten flicka. Guiden berättar att Shamaner än idag tillåts gifta sig med unga flickor, ibland flera stycken. Vi besöker en till petroglyf till som är gjord med en enda linje och visar blommor, djur och mönster. Vi är dagens enda turister, vi tackar för oss och smiter iväg till nästa ö där vi ska titta på en väldigt ovanlig lagun uppe i en vulkankrater. Vi kliver iland och en av öborna visar oss en liten stig. Vi klättrar upp på toppen, kryper genom taggtråd och hör Howlerapor ropa, de är nyfikna.

Vi ser lagunen, den ser vacker ut, fåglarna flyger förbi men vattnet är grönt och lömskt. I lagunen finns ingen fisk bara tusentals sköldpaddor som på eftermiddagen klättrar upp i träden och buskarna och äter frukten. 

Det luktar svavel och gasen från vulkanen löser sig i vattnet och gör det surt med lågt pH. Om man doppar sig får man utslag och om man är i vattnet med än 5 minuter lossnar ett lager av huden....:€

Vi skippar doppet där och går tillbaka till stranden där öborna grillat och gjort iordning lunch, vi njuter av utsikten.

Vi är de enda på stranden och när vi äter lunch kommer en av pojkarna med fynd från stranden.

Hela stranden är fylld med delar från krukor och heliga föremål. Vi lämnar allt orört med äran att få ha besökt heligt land och sett det vackraste och mest storslagna vyerna i Nicaragua. 

Vi säger hej då till familjerna som visat oss runt och lämnar ön. På flaket på vägen tillbaka lockar vi på Howler monkeys och det blir ett jäkla liv på en hel flock ovanför oss. Vi stannar och retas lite ;)

Vägen hem på grusväg genom skogen ser ut såhär i 60 km/h....;P

Mombacha volcano - Nicaragua

Vi träffas på en skogsvaktarparkering där den fyrhjulsdrivna jeepen hämtar oss upp till första anhalten upp till toppen av vulkanen Mombacha.

Ytterligare en jeep hämtar oss och det är galet brant sista biten upp. En liten kille hänger ut och plockar bladen han når. 

Vi får en visning av en parkvakt och vi tar den kortare turen runt en krater. Stigen är lerig och vi passerar bänkar att vila på och det finns små informationsskyltar på spanska. Det mesta är på spanska men är begripligt med god fantasi om man pratar engelska. 

Väl uppe på toppen kan man se de 363 öarna i Cocibolca sjön som formades under ett kraftigt vulkanutbrott. 

Uppe på toppen finns det varma hål och svaveldoften känns på lång väg. Vi hör howlermonkeys som skriker högt. De är många men kommer inte tillräckligt nära för foton. Dessa två är mina underbara goofies...;) ❤