Några av oss träffades i Glasgow på fredagen den 16 augusti, checkade in på hotel, gav oss ut på stan och överraskades av alla dessa kiltar vart vi än gick...
Det visade sig vara VM i säckpipa för band?!? De spelade på gator och torg innan de begav sig till tävlingsarenan inne i Glasgow. Eftersom alla band har olika färger lyste de verkligen upp den regntrista atmosfären.
Vi fortsatte vår Glasgowtur med traditionell hattprovning och laddade upp med nationalrätten Haggis och pubrunda. I Glasgow är man lite I ölhimlen.....:)
Hela gänget träffas kl 12 på lördag på den otroligt vackra tågstationen. Vi blir upphämtade av Vertical Events guider, utbildade bergsguider med olika erfarenheter.
Kärt återseende för några av oss och några nya i gruppen hoppade vi in i bussen, guiderna presenterade sig och så drog vi iväg mot Skottlands högsta berg, Ben Nevis 1344 möh. Guiderna berättade att det skulle regna och blåsa och att vi skulle ha vantar, mössor och pannlampor med oss. Vi handlade vår egen mat i en affär i närheten av Fort Williams strax innan starten. Bild från parkeringen med Ben Nevis uppe i dimman och lite highland Cattle på säkert avstånd verkar ju idylliskt....
16:20, blev vår officiella startid och Ed, en av guiderna satte iväg med hög fart för att splittra gruppen i två delar. Varmt kvavt, disigt och branta stenlagda trappsteg gjorde att vi delades upp naturligt efter en timme. Den uppsamlande guiden Jamie tog hand om del åtta med lägre tempo i kroppen. Med iskallt regn, blåst, ca 7 grader och noll utsikt nådde vi toppen av Ben Nevis kl 19:08. Inget ställe jag ville stanna på.
För att slippa gå i mörker och för att skona knäna gjorde några av oss som i Peru, vi sprang ner och var nere kl 20:40, total tid 4 h 20 min. På vägen ner mötte vi flera gäng i shorts!!!! Väl nere blev vi serverade varma drycker, bytte om och väntade ca en timme på att bussen skulle fyllas med nio passagerare, de sista i mörkret. Beräknad tid är 5-6 timmar för Ben Nevis.
Vi blev tillsagda att äta och sova, bilresan skulle ta drygt 5 timmar till parkeringen nedanför Englands högsta berg, Scafell Pike 987 möh i Lake District. 20 minuter innan vi var framme blev vi väckta och påminda att äta igen, på med skor och regnkläder och den här gången var pannlampan obligatorisk. Ut i kylan med start kl 03:03, branta trappsteg och högt tempo direkt. Ett vad efter ca 30 minuter gjorde att nästan alla i gruppen blev blöta. Vi som hade kängor klarade oss bra men i informationen som skickats ut stod att joggingskor gick bra :(
Halvvägs upp mötte vi ett gäng med guide som gått fel och kom ner tillbaka på leden igen och några i gruppen hade det tufft. Väl uppe fanns ingen anledning att stanna. Bäcksvart, disigt och regn välkomnade oss även på Scafell Pike kl 05:20.
Mörkret och de regnhala stenarna gjorde att vi tog det lugnt och på väg över vadet blev flera väldigt blöta igen och en i gruppen halkade i. Väl nere kl 07:03, 4 timmar senare bytte vi snabbt om, drack kaffe och satte fart mot Whales och Snowdon som skulle ta drygt 5 timmar med ett kort stopp. Vi fick höra att flera i den andra gruppen inte gått upp och några hann ikapp oss på vägen ner.
När vi vaknade till visade sig äntligen solen så vi kunde se det vackra landskapet och höga toppar i nationalparken Snowdonia. 12:30 hoppade vi ut ur bussen och började bestiga Snowdon och trappstegen upp till 1085 möh kändes sådär, några var stela och innan vi stack iväg fick vi veta att de i andra bussen passerat oss och redan var på väg. På leden var det hundar överallt och till och med så små barn som 3-4 år, vissa med blöjor var också på väg upp!?!?! Vad?!? Det är ingen promenad precis och vi hade 5 timmar på oss för att klara 24 timmar rakt av. Bakom nästa krök, bakom nästa krök så kanske man ser toppen men nej, Snowdon är längre och tuffare än man tror. Inte förrän 14:10 nådde vi toppen och där skiftade sikten från noll till vackra vyer hela tiden. Fotot är inte från toppen utan en bit ner där det inte var lika fullt med folk och klar sikt.
Det blev ingen fika på kaféet på toppen och när vi vände om så kom lilla bergståget som var väldigt poppis att åka med ner. Surrealistiskt att de går gamla koleldade lok och vagnar som ser ut som leksakståg ända upp till toppen på baksidan.
Kl 15:40 kom vi ner och klarade utmaningen galant på 23:20. Vi hade något så ovanligt som 100% som klarade utmaningen i bussen medan buss nr två hade 50% som klarade utmaningen. Genomsnittet för de som anmäler sig är att 40% klarar sig.
Vi satte oss i gräset för att njuta av segern, Champagnekorkar flög och vi väntade in alla i gruppen. Hotell och bord var bokat på en pub i Chester, inte långt från Liverpool. Två timmars biltur, en varm dusch och iväg för att fira segern!!
Under kvällen visade alla mer eller mindre upp sin egen "funny walk". Att springa upp och ner för berg i 11-12 timmar hade satt sina spår, vi firade och blev inbjudna till bröllop i april till söta R och S.....:D
Ett annat par i bussen förlovade sig också uppe på Ben Nevis eftersom de även haft sin första date där?!? Mycket kramar, kärlek, skratt och skål resten av kvällen! 💙💙💙💙💙💙💙💙💙
Vi betalade 250£ per person för guider och transporter. Man kan själv boka in en grupp och man kan bli hämtad både i Glasgow; Liverpool eller annat. Det går bra att boka in hämtning och lämning beroende på var de billigaste flygen landar. I England är det en väldigt populär utmaning för att dra in välgörenhet, vi mötte totalt ca 10 gäng med olika välgörenhetsuppdrag på tröjor, pannband, midjeväskor och buffar. Bara att samla ihop ett gäng och köra på!! ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar